GLASRIKETS HISTORIA

Glasriket, beläget i sydöstra Småland har varit centrum för Sveriges glasindustri sedan 1800-talet, även om vissa bruk anlades där redan ett par hundra år tidigare. Själva benämningen Glasriket började användas först under 1960-talet.

Regionen hade under glashanteringens etableringsfas en speciell karaktär av fattigdom och folkrikedom; den var bland de fattigaste delarna av landet och ett av de mest utpräglade emigrationsområdena. Därmed kunde en hantverksmässigt betonad produktion, utförd av en jämförelsevis lågavlönad men yrkesskicklig arbetarstam, expandera. Glashanteringens expansion underlättades också av lämpliga naturförutsättningar, särskilt bränsle och råvaror.

Under 1900-talet utvecklades branschens konstindustriella inriktning med Orrefors som pionjärbruk. Svensk glaskonst blev känd nationellt och även internationellt, varvid inte bara Orrefors utan också andra bruk, till exempel Kosta och Strömbergshyttan, utmärkte sig. Under 1960-talet började en nedgångsperiod, som berodde på ökande konkurrens från importerat maskingjort glas och från andra material samt på ökande kostnader. Kriserna och framgångarna har avlöst varandra sedan dess, men trots alla motgångar finns det en långtgående tradition, lokal identitet och tilltro som spunnits kring glas.